åter igen är det söndag. vart tar veckan vägen?
det känns som om veckan bara springer förbi, knappt så att jag hinner inse vad jag står mitt i.
det har sannerligen varit en vecka som det har hänt mycket, men skulle någon fråga mig:
"Så Malin, vad har hänt denna vecka?"
Så skulle jag nog bara svara, ja inte så mycket,
men det vore bara halva sanningen. i jämförelse med andra veckor så nej, då har det inte hänt så mycket denna vecka, det har varit en förhållandevis "vanlig" vecka i mitt liv (förutom att jag fattat och berättat om ett viktigt beslut i livet, men mer om det senare).
För nu förtiden så händer det ganska mycket i mitt liv, en vanlig vecka. det är fullt upp, i ett ändå ganska behagligt tempo som förvisso ibland är för fort och ibland för långsamt.
MEN till saken:
Jag lever mitt uppe i allt som händer och missar därför allt som händer, tyvärr.
Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det, men det är som om man missar allt som ändå händer.
så en tanke till veckan som kommer är att försöka njuta mer av det som händer och inte hasta igenom allt..
Och till det stora beslutet:
Jag har bestämt mig vad jag ska göra i höst!
Och som sagt berättat det för några.
Men känner mig inte helt redo att skriva det här än. Det är några fler som ska få veta det innan det hamnar här.
Men hur som helst: hösten är spikad!
det är söndag
det är söndag.
i morgon börjar en ny vecka. en vecka som ligger framför oss som oskrivet blad. det skulle man ju i alla fall hoppas.
men så är det ju tyvärr inte, vissa saker är redan inskrivna i ett schema för nästa vecka. Men det finns ju ändå möjlighet att fylla den ytterligare. dock vet jag inte riktigt vad jag ska fylla den med..
ett besök i småland
födelsedagsfika och en hel del jobb.
Men livet är spännande.
livet kan fyllas med mycket, det kan fyllas med en massa tankar på framtiden och hur livet ser ut om 10 år, eller kanske redan bara om ett halvår.
och det är det som jag fyller mina dagar med.
Jag är inne i en beslutsfas. Jag har ungefär en vecka på mig att bestämma hur jag ser på hösten.
Jag tror jag har kommit till ett beslut. men jag till mamma, pappa och syster imorn så då ska jag snacka med dom vad de tänker och tycker.
och sen så ska jag försöka hålla fast vid det beslutet för mig själv en vecka, eller tills jag helt enkelt ska bestämt mig. och OM jag håller fast vid det så vet jag hur hösten ser ut.
Det är lite läskigt. men så är det ju ibland.
i morgon börjar en ny vecka. en vecka som ligger framför oss som oskrivet blad. det skulle man ju i alla fall hoppas.
men så är det ju tyvärr inte, vissa saker är redan inskrivna i ett schema för nästa vecka. Men det finns ju ändå möjlighet att fylla den ytterligare. dock vet jag inte riktigt vad jag ska fylla den med..
ett besök i småland
födelsedagsfika och en hel del jobb.
Men livet är spännande.
livet kan fyllas med mycket, det kan fyllas med en massa tankar på framtiden och hur livet ser ut om 10 år, eller kanske redan bara om ett halvår.
och det är det som jag fyller mina dagar med.
Jag är inne i en beslutsfas. Jag har ungefär en vecka på mig att bestämma hur jag ser på hösten.
Jag tror jag har kommit till ett beslut. men jag till mamma, pappa och syster imorn så då ska jag snacka med dom vad de tänker och tycker.
och sen så ska jag försöka hålla fast vid det beslutet för mig själv en vecka, eller tills jag helt enkelt ska bestämt mig. och OM jag håller fast vid det så vet jag hur hösten ser ut.
Det är lite läskigt. men så är det ju ibland.
jag skulle vilja kalla detta för en nyhet..
.. men det skulle vara en lögn rätt genom.
Eller det vore skönt om hela världen inte redan hade upptäckt att denna unga fröken är en periodare.
En tjej som i peridoer bloggar så fingrarna blöder, eller i alla fall har tankar och åsikter (även om inte alla alltid hamnar på bloggen, och det är tur det!)
läser också bloggar, hur många som helst.
MEN NU är det slut. eller nja. det var också början på en lögn.
Men sanningen är att jag har tröttnat lite på att läsa om vad som händer i anda bloggar. Vet inte om jag vill ha den insyn i vissa liv som man väldigt lätt kan få genom en blogg..
Hur som helst jag är frisk igen och igång!
Men det jag vill skriva om egentligen är om de små orden.
De små orden som kan betyda så otroligt mycket.
ett "tack" som är så ärligt menat att det inte går att göra något annat än bara ta emot!
eller det som fick mig att börja tänka på detta, jag fick ett sms som avslutades med orden "tack för omtanken".
ett sms som jag inte lagt ner överdrivet mycket tid på att skicka utan mest för att få veta en sak (det ställdes en fråga i sms:et och jag fick svar samtidigt) men att detta kommer från en 14-15åring betyder lite mer.
Hade det kommit från en 35åring så självklart hade dessa små ord varit betydelsefulla för mig.
Men på något sätt när de kommer från en som kanske inte alltid är den som öppet visar sin tacksamhet så betyder det ofantligt mycket!
en annan sak är de små sms:en med krya på dig! eller hoppas du snart mår bra är också sms som betyder otroligt mycket.
Jag vet inte var jag vill hamna i detta, men jag tror att det vi säger och skriver (eller det vi inte säger eller inte skriver) faktiskt kan betyda så otroligt mycket för människor.
åter igen ett exempel
jag jobbade över nyår, när jag kom hem var jag trött så jag inte orkade så mycket. och bara en kort stund efter att jag kommit hem får jag ett sms om nyår från en som var med. en person som jag aldrig väntat mig få ett sms av.
och det betyde nästan mer det som han sa, eftersom det inte var väntat..
nu märker jag att jag svamlar iväg och nästan tappat fotfästet i det jag ville skriva.
men de små orden är de stora orden!
Eller det vore skönt om hela världen inte redan hade upptäckt att denna unga fröken är en periodare.
En tjej som i peridoer bloggar så fingrarna blöder, eller i alla fall har tankar och åsikter (även om inte alla alltid hamnar på bloggen, och det är tur det!)
läser också bloggar, hur många som helst.
MEN NU är det slut. eller nja. det var också början på en lögn.
Men sanningen är att jag har tröttnat lite på att läsa om vad som händer i anda bloggar. Vet inte om jag vill ha den insyn i vissa liv som man väldigt lätt kan få genom en blogg..
Hur som helst jag är frisk igen och igång!
Men det jag vill skriva om egentligen är om de små orden.
De små orden som kan betyda så otroligt mycket.
ett "tack" som är så ärligt menat att det inte går att göra något annat än bara ta emot!
eller det som fick mig att börja tänka på detta, jag fick ett sms som avslutades med orden "tack för omtanken".
ett sms som jag inte lagt ner överdrivet mycket tid på att skicka utan mest för att få veta en sak (det ställdes en fråga i sms:et och jag fick svar samtidigt) men att detta kommer från en 14-15åring betyder lite mer.
Hade det kommit från en 35åring så självklart hade dessa små ord varit betydelsefulla för mig.
Men på något sätt när de kommer från en som kanske inte alltid är den som öppet visar sin tacksamhet så betyder det ofantligt mycket!
en annan sak är de små sms:en med krya på dig! eller hoppas du snart mår bra är också sms som betyder otroligt mycket.
Jag vet inte var jag vill hamna i detta, men jag tror att det vi säger och skriver (eller det vi inte säger eller inte skriver) faktiskt kan betyda så otroligt mycket för människor.
åter igen ett exempel
jag jobbade över nyår, när jag kom hem var jag trött så jag inte orkade så mycket. och bara en kort stund efter att jag kommit hem får jag ett sms om nyår från en som var med. en person som jag aldrig väntat mig få ett sms av.
och det betyde nästan mer det som han sa, eftersom det inte var väntat..
nu märker jag att jag svamlar iväg och nästan tappat fotfästet i det jag ville skriva.
men de små orden är de stora orden!
ett inlägg som passar alla
redan innan jag ens börjar skriva detta inlägg vet jag var det kommer sluta. och här borde jag stanna och inse att det inte är så vidare smart att sitta och skriva inlägg runt kl 23:30.
man tycker att en tjej i min ålder som ända har bloggat på ett eller annat sätt i snart 2 år borde fatta bättre.
men icke.
idag har jag varit och ätit julmat.
har man precis haft någon form av magsjuka så är tanken på mat inte så speciellt lockande.
speciellt inte julmat.
men idag var sista gången för denna gång som jag åt julmat.
för åt det gjorde jag,
men ska sanningen fram var det ett par gånger jag oroade mig för att den skulle vända och komma tillbaka ut på ett otroligt otrevligt sätt. och det kändes inte så mysigt att sitta runt ett borde med 20 andra människor och ha denna känsla.. kan ju vara bra för någon att veta menar jag.
och en annan sak om julmat.
det är hur galet vad vi trycker i oss. en tanke på barnen i ett avlägset land som ska vara glada om de får äta en gång om dagen, och så sitter jag här och mår illa av tanken på all mat.. det känns så lustigt (inte lustigt som i "haha" utan mer som konstigt)
Hur som helst.
ikväll när jag kom hem så ser jag att lägenheten är städad. verkligen tipptopp, mina julsaker står fint i en hög och väntas på att packas ner. (det är nu gjort!)
och på bordet ligger en lapp som säger att allt är städat. och för min del är det bara disken som ska göras.
tack Frida!
hon är sannerligen en pärla.
nu ska jag sova för imorgon kommer det folk hit och då ska det planeras! jejj!
Ha det fint och sov gott.
MALINDARLING
man tycker att en tjej i min ålder som ända har bloggat på ett eller annat sätt i snart 2 år borde fatta bättre.
men icke.
idag har jag varit och ätit julmat.
har man precis haft någon form av magsjuka så är tanken på mat inte så speciellt lockande.
speciellt inte julmat.
men idag var sista gången för denna gång som jag åt julmat.
för åt det gjorde jag,
men ska sanningen fram var det ett par gånger jag oroade mig för att den skulle vända och komma tillbaka ut på ett otroligt otrevligt sätt. och det kändes inte så mysigt att sitta runt ett borde med 20 andra människor och ha denna känsla.. kan ju vara bra för någon att veta menar jag.
och en annan sak om julmat.
det är hur galet vad vi trycker i oss. en tanke på barnen i ett avlägset land som ska vara glada om de får äta en gång om dagen, och så sitter jag här och mår illa av tanken på all mat.. det känns så lustigt (inte lustigt som i "haha" utan mer som konstigt)
Hur som helst.
ikväll när jag kom hem så ser jag att lägenheten är städad. verkligen tipptopp, mina julsaker står fint i en hög och väntas på att packas ner. (det är nu gjort!)
och på bordet ligger en lapp som säger att allt är städat. och för min del är det bara disken som ska göras.
tack Frida!
hon är sannerligen en pärla.
nu ska jag sova för imorgon kommer det folk hit och då ska det planeras! jejj!
Ha det fint och sov gott.
MALINDARLING
sjukis!
Jag sitter i soffan.
Är för första gången i mitt liv (eller kanske andra) sjukskriven.
jo du läste rätt, Malin som aldrig missar jobbet är sjuk. eller rättare sagt så sjuk att hon inte kan gå till jobbet.
Det hela började natten tills igår, eller kanske rättare sagt söndags kvällen, då jag kände mig lite lätt illamående, men tänkte inte så himla mycket på det.
kunde inte somna och sov inget på hela natten. istället valde min mage att vända utochin på sig själv.
det är inget intressant att läsa om så jag skriver inget mer om det.
men detta resulterade i att jag spenderade hela måndagen i ett tillstånd som kan beskrivas som väldigt frånvarande, låg i sängen och sov, var vaken, sov...
och så fort jag lyckades ta mig upp ut sängen, för att besöka toaletten eller dyl så snurrade världen och jag blev totalt utmattad och jag var tvungen att lägga mig och ligga i nästan 1,5 timme innan jag kände att krafterna var på väg tillbaka.
natten tills idag lyckades jag sova hela natten, i alla fall har jag inga minnen av att jag vaknade någon gång..
men dagen idag spenderas i ett väldigt lugnt tempo. jag orkar inte med några stora saker, så jag återfinns i soffan och på tv:n rullar NCIS. (sjukt bra!)
och nu så ska jag försöka äta lite... man behöver ju det..
så nu verkar det som om jag för första gången på ett oändligt antal år har drabbats av maginfluensa, dock hoppas jag att det dröjer ännu längre tills jag återser den, om jag ens måste det...
Är för första gången i mitt liv (eller kanske andra) sjukskriven.
jo du läste rätt, Malin som aldrig missar jobbet är sjuk. eller rättare sagt så sjuk att hon inte kan gå till jobbet.
Det hela började natten tills igår, eller kanske rättare sagt söndags kvällen, då jag kände mig lite lätt illamående, men tänkte inte så himla mycket på det.
kunde inte somna och sov inget på hela natten. istället valde min mage att vända utochin på sig själv.
det är inget intressant att läsa om så jag skriver inget mer om det.
men detta resulterade i att jag spenderade hela måndagen i ett tillstånd som kan beskrivas som väldigt frånvarande, låg i sängen och sov, var vaken, sov...
och så fort jag lyckades ta mig upp ut sängen, för att besöka toaletten eller dyl så snurrade världen och jag blev totalt utmattad och jag var tvungen att lägga mig och ligga i nästan 1,5 timme innan jag kände att krafterna var på väg tillbaka.
natten tills idag lyckades jag sova hela natten, i alla fall har jag inga minnen av att jag vaknade någon gång..
men dagen idag spenderas i ett väldigt lugnt tempo. jag orkar inte med några stora saker, så jag återfinns i soffan och på tv:n rullar NCIS. (sjukt bra!)
och nu så ska jag försöka äta lite... man behöver ju det..
så nu verkar det som om jag för första gången på ett oändligt antal år har drabbats av maginfluensa, dock hoppas jag att det dröjer ännu längre tills jag återser den, om jag ens måste det...
