erkännanden och malin tipsar och allt annat som man kan tänka sig kommer ur malin en söndag förmiddag...
jag har ett tillkännagivande att göra:
ibland blir jag rädd för mig själv och mina humörssvängningar..
fredagsnatt och igår va det totalt botten, jag var jättenere, ingen speciell anledning utan jag bara fylldes av känslan, nej jag orkar inte, jag vill inte, jag vill bara gråta.
och det är spännande i sig.
för att sedan runt kl 15-16 där någonstans igår vända och bli bra.
och idag är det kanske inte topp, men ändå bra.
och det är läskigt att det kommer så plötsligt och vänder så fort.
förslag på hur man hanterar detta?
sen så vill jag säga en sak till
GUD ÄR BRA!
bara så ni vet,
har du haft den där känslan av att du MÅSTE säga något (alltså någon har frågat om du kan säga det, du och sagt ja men vill inte)
den känslan hade jag nu inför gudstjänsten idag, för jag skulle upp och berätta om särna-lägret..
man blir lite så här.. "jaha, ja ,vad ska jag säga? vad vill de veta.. har jag något att säga"
och så sitter man där på gudstjänsten, nästan räknar ner programpunkterna tills det är min"tur" och så går man upp, men man känner sig jättelugn för precis innan har man kommit på eller jag tror att det är Gud som skickar ner lite tankar och planer för jag är inte riktigt så begåvad i mig själv..
men så säger man det man säger, går och sätter sig igen och allt är bara bra.
en sådan upplevelse hade jag idag alltså..
eftersom det tydligen är en dag när jag erkänner saker så har jag en sak till att säga:
JAG ÄR JÄTTEDÅLIG PÅ ATT TA TAG I OCH STÄDA MIN LÄGENHET...
det är tyvärr sant.. jag har sagt i snart en vecka att jag MÅSTE städa, men än har det inte blivit.
men ikväll kommer min bönegrupp hit och då vill jag ha hunnit städa, så det är väl bara att ta tag i det, för snart ska jag till min FANTASTISKA värdfamilj. de är underbara, och äta mat.
(alla ungdomsledare eller blivande ungdomsledare, eller om du flyttar till en ny stad, FRÅGA efter en värdfamilj, som du kan känna dig som hemma hos, (eller skaffa en själv) för det är verkligen hur skönt som helst att ha någon att vända sig till, som har det lite till "uppgift" att ta hand om dig, som en extra familj, när ens "vanliga" familj är lite långt borta... mitt tips gör't)
japp. nu ska jag städa. jag måste städa. sen funderar jag på om jag ska baka något? kanske dagen är ju ung så det är gott om tid :)
see ya.
ibland blir jag rädd för mig själv och mina humörssvängningar..
fredagsnatt och igår va det totalt botten, jag var jättenere, ingen speciell anledning utan jag bara fylldes av känslan, nej jag orkar inte, jag vill inte, jag vill bara gråta.
och det är spännande i sig.
för att sedan runt kl 15-16 där någonstans igår vända och bli bra.
och idag är det kanske inte topp, men ändå bra.
och det är läskigt att det kommer så plötsligt och vänder så fort.
förslag på hur man hanterar detta?
sen så vill jag säga en sak till
GUD ÄR BRA!
bara så ni vet,
har du haft den där känslan av att du MÅSTE säga något (alltså någon har frågat om du kan säga det, du och sagt ja men vill inte)
den känslan hade jag nu inför gudstjänsten idag, för jag skulle upp och berätta om särna-lägret..
man blir lite så här.. "jaha, ja ,vad ska jag säga? vad vill de veta.. har jag något att säga"
och så sitter man där på gudstjänsten, nästan räknar ner programpunkterna tills det är min"tur" och så går man upp, men man känner sig jättelugn för precis innan har man kommit på eller jag tror att det är Gud som skickar ner lite tankar och planer för jag är inte riktigt så begåvad i mig själv..
men så säger man det man säger, går och sätter sig igen och allt är bara bra.
en sådan upplevelse hade jag idag alltså..
eftersom det tydligen är en dag när jag erkänner saker så har jag en sak till att säga:
JAG ÄR JÄTTEDÅLIG PÅ ATT TA TAG I OCH STÄDA MIN LÄGENHET...
det är tyvärr sant.. jag har sagt i snart en vecka att jag MÅSTE städa, men än har det inte blivit.
men ikväll kommer min bönegrupp hit och då vill jag ha hunnit städa, så det är väl bara att ta tag i det, för snart ska jag till min FANTASTISKA värdfamilj. de är underbara, och äta mat.
(alla ungdomsledare eller blivande ungdomsledare, eller om du flyttar till en ny stad, FRÅGA efter en värdfamilj, som du kan känna dig som hemma hos, (eller skaffa en själv) för det är verkligen hur skönt som helst att ha någon att vända sig till, som har det lite till "uppgift" att ta hand om dig, som en extra familj, när ens "vanliga" familj är lite långt borta... mitt tips gör't)
japp. nu ska jag städa. jag måste städa. sen funderar jag på om jag ska baka något? kanske dagen är ju ung så det är gott om tid :)
see ya.
Kommentarer
Trackback
