jag skulle vilja kalla detta för en nyhet..
.. men det skulle vara en lögn rätt genom.
Eller det vore skönt om hela världen inte redan hade upptäckt att denna unga fröken är en periodare.
En tjej som i peridoer bloggar så fingrarna blöder, eller i alla fall har tankar och åsikter (även om inte alla alltid hamnar på bloggen, och det är tur det!)
läser också bloggar, hur många som helst.
MEN NU är det slut. eller nja. det var också början på en lögn.
Men sanningen är att jag har tröttnat lite på att läsa om vad som händer i anda bloggar. Vet inte om jag vill ha den insyn i vissa liv som man väldigt lätt kan få genom en blogg..
Hur som helst jag är frisk igen och igång!
Men det jag vill skriva om egentligen är om de små orden.
De små orden som kan betyda så otroligt mycket.
ett "tack" som är så ärligt menat att det inte går att göra något annat än bara ta emot!
eller det som fick mig att börja tänka på detta, jag fick ett sms som avslutades med orden "tack för omtanken".
ett sms som jag inte lagt ner överdrivet mycket tid på att skicka utan mest för att få veta en sak (det ställdes en fråga i sms:et och jag fick svar samtidigt) men att detta kommer från en 14-15åring betyder lite mer.
Hade det kommit från en 35åring så självklart hade dessa små ord varit betydelsefulla för mig.
Men på något sätt när de kommer från en som kanske inte alltid är den som öppet visar sin tacksamhet så betyder det ofantligt mycket!
en annan sak är de små sms:en med krya på dig! eller hoppas du snart mår bra är också sms som betyder otroligt mycket.
Jag vet inte var jag vill hamna i detta, men jag tror att det vi säger och skriver (eller det vi inte säger eller inte skriver) faktiskt kan betyda så otroligt mycket för människor.
åter igen ett exempel
jag jobbade över nyår, när jag kom hem var jag trött så jag inte orkade så mycket. och bara en kort stund efter att jag kommit hem får jag ett sms om nyår från en som var med. en person som jag aldrig väntat mig få ett sms av.
och det betyde nästan mer det som han sa, eftersom det inte var väntat..
nu märker jag att jag svamlar iväg och nästan tappat fotfästet i det jag ville skriva.
men de små orden är de stora orden!
Eller det vore skönt om hela världen inte redan hade upptäckt att denna unga fröken är en periodare.
En tjej som i peridoer bloggar så fingrarna blöder, eller i alla fall har tankar och åsikter (även om inte alla alltid hamnar på bloggen, och det är tur det!)
läser också bloggar, hur många som helst.
MEN NU är det slut. eller nja. det var också början på en lögn.
Men sanningen är att jag har tröttnat lite på att läsa om vad som händer i anda bloggar. Vet inte om jag vill ha den insyn i vissa liv som man väldigt lätt kan få genom en blogg..
Hur som helst jag är frisk igen och igång!
Men det jag vill skriva om egentligen är om de små orden.
De små orden som kan betyda så otroligt mycket.
ett "tack" som är så ärligt menat att det inte går att göra något annat än bara ta emot!
eller det som fick mig att börja tänka på detta, jag fick ett sms som avslutades med orden "tack för omtanken".
ett sms som jag inte lagt ner överdrivet mycket tid på att skicka utan mest för att få veta en sak (det ställdes en fråga i sms:et och jag fick svar samtidigt) men att detta kommer från en 14-15åring betyder lite mer.
Hade det kommit från en 35åring så självklart hade dessa små ord varit betydelsefulla för mig.
Men på något sätt när de kommer från en som kanske inte alltid är den som öppet visar sin tacksamhet så betyder det ofantligt mycket!
en annan sak är de små sms:en med krya på dig! eller hoppas du snart mår bra är också sms som betyder otroligt mycket.
Jag vet inte var jag vill hamna i detta, men jag tror att det vi säger och skriver (eller det vi inte säger eller inte skriver) faktiskt kan betyda så otroligt mycket för människor.
åter igen ett exempel
jag jobbade över nyår, när jag kom hem var jag trött så jag inte orkade så mycket. och bara en kort stund efter att jag kommit hem får jag ett sms om nyår från en som var med. en person som jag aldrig väntat mig få ett sms av.
och det betyde nästan mer det som han sa, eftersom det inte var väntat..
nu märker jag att jag svamlar iväg och nästan tappat fotfästet i det jag ville skriva.
men de små orden är de stora orden!
Kommentarer
Trackback
